holmcamilla

Idag är det två år sedan Frida dog. Älskade, fina, underbara Frida.
Älskar henne så jävla mycket.
Mitt hjärta brister varenda gång jag tänker på min vackra ängel.

Jag håller på att koka över med känslor. Bara för att vi är vänner ger inte det dig rätt att ”nypa min röv lite lekfullt”, det ger inte dig rätt att kittla mig fast jag bestämt sagt nej. Det ger inte dig rätt att hålla armen runt mig, smeka min hand/mitt huvud/axel/wherever när jag sagt att jag inte tycker om det.
Jag förstår inte, vad är det som är så jävla svårt att förstå med ordet nej?
Vill jag inte så vill jag inte, punkt.
Det kallas brist på respekt.
Jag är inte någons ägodel och bara för att jag ser ut på ett visst sätt ger inte det någon rätt att behandla mig som du vill.
Respektera mig. Och lyssna när jag säger nej.